Dags att låsa in, kasta bort nyckeln och glömma..
Gårdagens ute kväll bevisade mycket.. De är dags att lägga av me spriten nu. Ja kan inte hålla känslorna i balans om ja dricker, och det jag trodde möjligen kunde vara sant, var självklart inte de, som vanligt. Än en gång står ja där i vinterkylan med hjärtat slitet ur kroppen och krossat.. Vilket får mig att vilja krypa ihop i fosterställning just nu och aldrig gå ut något mer... Ja är fortfarande hopplöst förälskad i henne.. Något ja bevisade både för mig själv och för henne igår.... Jätte smart, nu när vi äntligen. Börjat kunna umgås... Hm nä inte direkt då.. Men kanske bättre att vara ärlig för sig själv.. Men just nu känns de då inte så.. Just nu värker min kropp och själv, just nu får ja kämpa för att hålla tårarna borta ... När ska de någonsin bli bra????? Ja vet inte hur länge till ja orkar just nu...
