when will I fucking..
när ska ja lära mig tro? att hålla känsor och huvud ifrån varandra... så lååångt ifrån varandra som det bara är möjligt helst..
men ikke.. lät dom ta överhanden igen.. o så står vi där igen.. med prat om känslor,närhetens vara eller itne vaa och vad som det finns risk för.. jag måste lära mig.. hålla dem inlåsta.. inte släppa ut något..
önskar bara du vore här igen.. att ensamheten kunde ta slut.. att... för.. därför.. kort sagt.. åter till de faktium.. ja älskar dig..
men vad tjänar det till ?
we will never be..
allt detta känns som en upprepning om och om igen av tidgare inlägg.. men på något vis lär jag ju få tankarna ur skallen så den som nu orkar läsa dessa rader får väl helt enkelt stå ut antar ja..
välkommen i i huvudet på en hopplös romantiker med huvudet i det blå ena stunden och djupt begraven i tyngda tankar den andra.. vacker läsning.. I think not...
Kommentarer
Trackback
